Recension
Intimiteten övervinner melankolin
VÄNDPUNKTER. Frode Grytten lägger sig mycket nära målaren Edward Hoppers stämning av stillastånde och kontaktlöshet i sina nya noveller. Gryttens njutbara berättelser förnyar inte novellformen, men förvaltar den på allra finaste sätt, skriver Annina Rabe.
Det finns två skolor när det gäller musiklyssning under läsande och skrivande. Själv har jag alltid tillhört dem som tycker att det stör att spela musik medan jag läser (eller skriver om) skönlitteratur. Musiken förhöjer och förstärker intrycken så att upplevelsen av det man läser inte blir helt ren, brukar jag tänka.
Lite av samma skäl är det med viss skepsis jag närmar mig de tio vackra små häftena (samlade i en synnerligen svårforcerad box) som utgör den norske författaren
Frode Gryttens nya novellsamling,
Rum vid havet, rum vid staden (i säker översättning av Inge Knutsson).