Västpengar dränker folks framtidshopp

Varje dag flödar privata pengar och varor för enorma summor från nord till syd, till stor nytta för många fattiga - om de används rätt. Men som det är nu gör pengarna ofta mer skada än nytta, för de afrikanska samhällena i stort, menar statssekreteraren Addourahmane Kane.

Publicerad
– Senegaleser utomlands gör inte sina familjer en tjänst genom att skicka kapital, det är inte det som får människor att gå till fälten om mornarna, säger Addourahmane Kane som är statssekreterare vid ministeriet för senegaleser utomlands.

– Senegaleser utomlands gör inte sina familjer en tjänst genom att skicka kapital, det är inte det som får människor att gå till fälten om mornarna, säger Addourahmane Kane som är statssekreterare vid ministeriet för senegaleser utomlands.

Annons

Dakar Varje år skickas mellan motsvarande 2,4 och 2,7 miljarder svenska kronor från senegaleser bosatta i utlandet hem till familjerna i Senegal. Det motsvarar sex procent av landets BNP.
Men detta är den officiella siffran; en verklig summa kan vara uppemot tre gånger så hög eftersom många skickar pengar genom mellanhänder. Det är inte heller någon som egentligen känner till antalet senegaleser som bor utomlands, eller ens vågar göra en ungefärlig uppskattning. Det enda svar som finns att tillgå är att de är många, väldigt många, som har lämnat Senegal för att söka en bättre livssituation på annat håll.
Addourahmane Kane, som är statssekreterare vid det nyinrättade ministeriet för senegaleser utomlands, menar att den omfattande emigrationen och de medföljande penningtransaktionerna både har positiva och negativa aspekter för landet.
Å ena sidan förbättrar pengar utifrån livssituationen för många människor. De regioner i Senegal som har störst andel utvandrade är också de allra fattigaste. Utan stödet från släktingar utomlands skulle de inte ens ha råd att laga ett mål mat om dagen.

Annons

Å andra sidan är det ett problem när människor placerar alla sina framtidsdrömmar i en snabb karriär utanför landets gränser. Illusionen om Europa överglänser motivationen för hårda studier. Hellre än att sätta sig i skolbänken försöker ungdomarna få en plats på ett plan norrut.
– De unga ser inte längre någon mening i att studera. I områden med stor utvandring går en allt mindre andel i skolan. Varför ska man det när man trots en universitetsexamen i medicin eller juridik ändå inte kan hantera familjens ekonomiska problem på samma sätt som en som bor utomlands?
– Även om man har de bästa betygen kan det vara kamraten i huset bredvid som aldrig har studerat som får chansen att åka.
Emigrationen står alltså i direkt relation till möjligheterna att få jobb i hemlandet. Så länge det inte finns arbete eller skäligt betalt arbete kommer människor att ge sig iväg, oavsett vilka barriärer de europeiska staterna försöker sätta upp, menar Addourahmane Kane. Därför tycker han att det viktigaste arbetet på lång sikt är att tillsammans med partner i Europa utforma en politik som kan öka sysselsättningen i utvandringsländerna.
– Ni kan inte bara säga att nu vill vi inte ha dem längre, ni måste i så fall bidra till att skapa förhållanden som gör att människor inte behöver ge sig iväg.
– En region i Sverige som har en stor andel invandrare från ett visst område i till exempel Gambia skulle kunna sträva efter att förbättra arbetsmöjligheterna där så att människor kan återvända eller inte ge sig iväg alls.
Addourahmane Kane kommer själv från en av de regioner
i Senegal som har allra högst andel utflyttade. Han uppfattar det som ett problem när senegaleser utomlands bara skickar pengar som direkt stöd till familjerna eller investerar i byggnader som inte används för någon affärsverksamhet.
I vissa fattiga regioner i östra Senegal lever uppemot 80 procent av familjerna i huvudsak av pengar utifrån. Stora villor tronar här och var, men de flesta av dem är obebodda större delen av året eftersom ägarna bor tusentals kilometer därifrån.
– Jag är i ständig konflikt med människor i min hemby. Det gör mig vansinnig att se att i familjerna som tar emot pengar försöker man inte ens arbeta längre. Man väntar bara på att problemen ska få sin lösning utifrån. Senegaleser utomlands gör inte sina familjer en tjänst genom att skicka kapital, det är inte det som får människor att gå till fälten om mornarna. Vi måste få dem att arbeta igen! Det finns jord, vatten och grödor. Med stöd utifrån kan de organisera sig och starta en verksamhet, säger han.
– De kan aldrig försörja sina familjer i all oändlighet. Det viktigaste är därför inte att skicka pengar för människor att leva på men att skicka medel att skapa arbete för.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons