Borges i SundsvallUnder den jordnära skildringen vibrerar det av drömmar

Titeln på Åke Smedbergs nya novellsamling är välfunnen och triggar nyfikenheten. Vad förenar egentligen den store argentinske författaren och staden Sundsvall? Besökte Borges Sundsvall när han var i Sverige eller handlar det om författarens stora intresse för nordisk mytologi, eller är det rentav en novellsamling i Borges anda? Nej, Smedberg har inte försökt att efterlikna mästaren men titelnovellen sticker fantasifullt ut bland de nya berättelserna. Här blir omöjliga möten möjliga.

Det är smällkall vinter. Borges och hans åldriga mor kommer till Sundsvall för att besöka vad de förmodar är en svensk släkting, den luttrade sportskribenten Axelin. De är i Sverige i högre syften (etablera kontakt med Svenska Akademien) men nu ska de serveras sill, dillkött med potatis och svenska berättelser. Den nästan blinde författaren iakttar miljön, vädret, människorna – allt det som Axelin tycker bara är skit – med upptäckarens behag. Ett utbrott av svenskt svårmod bemöts med den uppburne författarens milda överseende. Det är en berättelse som är skriven med stor lust och finess; denna samlings lilla pärla.