Recension
Äkta mänskliga vidder
MÅNGBOTTNAT Sammansatta karaktärer och en känsla för små händelser i människors liv lyfter Varg över de flesta svenska biofilmer. Samspelet mellan Peter Stormare och Robin Lundberg bidrar också till det.
När den svenska vildmarken ska förevigas på film blir det alltför ofta gränslöst storslaget; den vidsträckta, anslående naturen sätter sin prägel på alltifrån majestätiska kameraåkningar och bombastisk musik till onyanserad karaktärsskildring och replikväxling. Minsta hjortron sprängladdas med symbolik som för det mesta har med frihet och/eller utsatthet att göra.
Daniel Alfredsons Varg öppnar illavarslande välbekant med helikopteråkning över kalfjället ackompanjerad av tung ljudmatta spetsad med panflöjt – men lämnar de värsta schablonerna därhän så snart centralgestalterna introducerats.