Det är skillnad på bubblor och bubblor
En artikel om Cava i Resor & mat gav mersmak. Många vill veta mer om skillnaden mellan bubblor och bubblor. Mikael Mölstad lär dig skilja äkta vara från tillsatt kolsyra.
Vi svenskar gillar bubblor. Till och med vatten ska bubbla när det inte kommer från kranen. För allt fler vindrickare är det också bubblor i flaskan som gäller. När SvD:s Joanna Drevinger för ett par veckor sedan skrev om cava, Spaniens berömda bubbelvin, i Resor & Mat blev det söndagens snackis. Åtminstone bland svenskanläsarna.
Många blev nyfikna på att veta mer. Vad är det till exempel som gör att priserna på mousserande drycker kan vara så olika? Ja, faktum är att bubbelviner kan kosta hur mycket som helst - eller hur lite som helst. För de billigaste behöver du inte betala mer än 20 kronor flaskan på kontinenten. På Systembolaget finns ett tyskt bubbelvin med flädersmak för 48 kr. Det dyraste mousserande vinet just nu heter 1998 Billecart-Salmon. Priset är 3 699 kr. Dessa buteljer är två av de mer än tusen olika helflaskor med mousserande vin som Systembolaget erbjuder. Prisskillnaden mellan dyrt och billigt ät alltså 3 651 kronor. Hur är det möjligt?
Det handlar om sättet att skapa bubblorna. Billecart-Salmon är förstås en champagne som görs enligt den speciella champagnemetoden. Den är komplicerad och tar tid. Här skapas de fina bubblorna under en andra jäsning. Från början är alltså champagne ett stilla vitt vin som hälls på den slutliga flaskan tillsammans med lite jästkultur och socker. Långsamt uppstår då bubblor och smak i flaskan. Hela processen kräver massor av kunskap och kostar mycket pengar.
LÄS OCKSÅ:
Gamla gårdar och grottor fulla med vin
Det enklaste sättet att göra bubbelvin är som att göra läskedryck - att spruta in kolsyra. Det är lika enkelt och billigt som du gör läsk hemma med din kolsyremaskin. Mellan champagne och läskedrycksmetoden finns andra sätt att få in bubblorna i vinet - vilket inte många känner till. Och det är definitivt inte lätt att ta reda på.
Orsaken är att många producenter mörkar med vilken metod de gör sitt mousserande vin. Alla de som inte gör som i champagne hoppas att deras kunder ska tro att de gör på samma sätt. Och många av de som verkligen gör precis som i champagne talar inte om det av ren stolthet. De menar att deras kunder vet att uppskatta och betala för kvalitet - och då behöver de inte skryta med hur vinet är gjort.
LÄS OCKSÅ:
Koll på cava
Låt mig därför bedriva lite konsumentupplysning: Står det champagne på flaskan är vinet gjort med champagnemetoden. Men det gäller bara i regionen Champagne. I andra delar av Europa får metoden kallas klassisk eller traditionell, på respektive språk: Metodo Classico, Méthode Traditionnelle eller motsvarande. Står dessa ord på flaskan kan du vara säker på att bubblorna tillkommit på samma sätt som i Champagne.
Det finns dessutom andra beteckningar som garanterar att det görs på champagnevis. Cava är en sådan beteckning i Spanien och i Frankrike är alla viner som kallas Crémant, till exempel Crémant dAlsace, gjorda med champagnemetoden. I Italien får vinerna heta Talento eller komma från de två ursprungsbeteckningarna Franciacorta och Trento. I Sydafrika står det Cap Classique och i USA förekommer fortfarande begreppet champagne method.
Dricker du Prosecco eller Asti Spumante kan du vara säker på att det inte är gjort som champagne. Dessa drycker och många andra bubbelviner görs genom jäsning i trycktankar. Det betyder att vinets bubblor kommer till i en separat tank med hjälp av en andra jäsning. Det blir inte lika bra som i Champagne men är ändå helt överlägset läskedrycksmetoden.
Detta är fakta. I övrigt är det mesta oklart. Och detta trots att det handlar om väl definierade tillverkningsmetoder. På Systembolaget ger man ingen information. Men det är kanske dags snart. Eller hur, Systembolaget?
