Sympatisk och lekfull självkritik

Föreställer mig att det rent självbiografiska skrivandet måste vara mycket svårt, inte bara strukturellt, utan också: hur motiverar man sig? Eller med andra ord: vem kan vara intresserad av mitt liv? Psykoanalytikern Clarence Crafoord har tidigare skrivit böcker med självbiografiskt innehåll, nu har han ånyo antagit utmaningen i senaste boken ”Kärleksförsök och svek” med underrubriken ”En själsläkares berättelser”.

Crafoord har vad strukturen anbelangar kopplat ett annorlunda grepp, har aldrig förut läst memoarer om någons födelse eller noga sett också tiden före. Ska det vara memoarer så ska det. Då tar vi allt från början, tycks Crafoord ha tänkt med glimten i ögat. Väl medveten om att man inte kan ha sådana minnen gör han ändå ett gediget försök att skildra den varelse som han kanske var vid denna tidpunkt.