Karl: ”Är jag bara en självisk, bekväm jäkel?”
Karl gör hellre saker själv än med familj och vänner, och umgås ogärna i grupp. ”Är jag bara självisk?” undrar han. Kanske behöver du inte ändra något, svarar psykologen.
Fråga: Varför har jag ett sådant stort behov av att vara ensam? Om jag besöker en intressant plats tillsammans med vänner eller familj kommer alltid tanken: "hit måste jag åka själv någon gång!” Om jag har spenderat en helg med vänner eller familj tänker jag, oavsett hur trevligt det varit, att ”nästa helg ska jag spendera med mig själv. Det har jag förtjänat!”
Vad jag minns har det varit så ända sedan tonåren. Att umgås med andra har inte varit okomplicerat för mig. Det fungerar bäst på tu man hand, men i större grupper låser det sig. Det uppstår prestationsångest över att vara underhållande och ha något att säga.