RecensionNya romaner
Så inverkar språket på migranternas öde
Efter en bilsemester börjar författaren Valeria Luiselli arbeta som tolk för barn på flykt från Mexiko till USA. Hennes nya essäbok är en kritisk skildring av situationen vid gränsen, där förmågan att förstå och bli förstådd är av avgörande betydelse.
I breven från de amerikanska myndigheterna kallas den mexikanska författaren Valeria Luiselli och hennes make för ”aliens”, främlingar, innan de fått sina uppehållstillstånd. I New York skämtar de först om det absurda begreppet. Men på en bilsemester till södra delarna av landet fastnar skrattet i halsen.
Det är år 2014 och vid gränsen mot Mexiko begår USA, precis som idag, olika typer av övergrepp mot centralamerikanska barn som ensamma flyr in i landet. Till exempel kan de spärras in och barn från just Mexiko kan direkt utvisas till farliga förhållanden utan rättslig prövning. Valeria Luiselli kan inte längre skratta åt stämpeln ”alien” när de närmar sig gränsen eftersom de hör att barnen kallas ”alienbarn.”