”Låt kraften i gensaxen förbättra våra grödor”
Gensaxen kan bidra till enorma framsteg i växtförädlingen och därmed det framtida hållbara jordbruket. Dessa framsteg kommer dock inte samhället till nytta så länge den restriktiva lagstiftningen i EU består, skriver flera debattörer.
Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna fick årets Nobelpris i kemi för sitt arbete med den så kallade gensaxen. Med den kan forskarna med hög precision förändra generna som utgör arvsmassan. Tekniken, som kallas Crispr/Cas, har redan funnit en lång rad viktiga tillämpningar inom forskning och utveckling, inte bara inom medicin utan också i växter, djur och mikroorganismer.