Bokens poesi helt bortblåst

Under de närapå två timmar som Guldkompassen varar ekar frågan ständigt: för vem är den här filmen gjord? Knappast för ungdomar och vuxna som uppskattar Philip Pullmans boktrilogi; en mångbottnad, magisk berättelse som ställer svåra frågor om meta­fysik och den fria viljan. Knappast heller för yngre barn som omöjligt kan hänga med i den avancerade dialogen och det hastiga händelseförloppet. Hur som helst bidrar målgruppsproblematiken till film­ens misslyckande.

Den handlar om 12-åriga Lyra Belacqua, som utan föräldrar vuxit upp i kulisserna på det prestigefyllda universitetet Jordan och som en dag dras in i ett fantastiskt, farofyllt äventyr. Hon hamnar först hos den tillsynes goda Mrs Coulter, därefter hos zygenarfolket som tar henne till det kalla, oländiga Norden. Hon räddar barn som rövats bort och utsatts för de grymmaste experiment, hon lierar sig med en jättelik, talande isbjörn och hon söker efter sin tillfångatagna upptäckts­resande farbror.