Recension

Night of huntersNight of hunters

Uppdaterad
Publicerad
Annons

Tori Amos har alltid haft en dragning åt det teatraliska och på det tolfte studioalbumet är hon mer melodramatiskt teatralisk än någonsin. Glädjande nog är hon också – efter många år med pianoballader som inte kommit någonstans – i konstnärligt god form. Med bistånd av stråkar (Apollon Musagète Quartet) och träblås bjuder Amos på en egenkomponerad snårig sångcykel byggd på teman från den klassiska musiken. Omslaget visar irländska hedar och upprörda hav och presenterar sångerskan som en drömmande diva, det stämmer perfekt med musiken. Allra bäst blir det när dottern Natashya Hawley sjunger, då blir närheten till Joanna Newsome som störst.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons