Recension
Free Angela and all poltical prisoners
Finns det något man känner igen Angela Davis på är det frisyren. Hennes afro är lika ikonisk som hon själv. Vi var flera på 70-talet som försökte permanenta håret till att stå som en gloria runt huvudet utan lyckas. Men oj, så snyggt det var på henne och hennes medsystrar.
Frisyren är inget det talas om i Shola Lynchs film trots att den var ett statement om något, ett konkret uttryck för parollen ”Black is beautiful”. Filmen koncentrerar sig på Angela Davis politiska kamp mot segregationen under 60- och 70-talen, som till en början gick parallellt med hennes exceptionella akademiska karriär från Brandeis University i Massachusetts, via Frankfurtuniversitet i Tyskland där hon lärde sig kedjeröka Gauloise, till en professur i filosofi och marxism vid UCLA i Kalifornien. Då hade hon också blivit kommunist och fick sparken trots att hon drog en tusenhövdad publik till sina föreläsningar. Sedan tog kampen mot ett jämställt samhälle tillsammans med Svarta pantrarna över under parollen ”Power to the people”.