Misslyckad eftervård för hjärtsjuka
De flesta av landets 21 landsting och regioner klarar inte ett enda av Socialstyrelsens fyra mål för en bra vård under året efter hjärtinfarkt. Gotland är bäst. Där klarar man hälften av de uppsatta målen som ska få patienterna att undvika de största riskerna för en ny hjärtinfarkt.
Paradoxen i den svenska hjärtsjukvården är att Sverige förmodligen är bäst i världen på det akuta skedet, att överlevnaden bland dem som får en hjärtinfarkt har fördubblats på 20 år. Men med eftervården 12-14 månader efter infarkten är läget sämre. För detta dryga år har Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting satt upp fyra mål som hjärtkliniker och primärvården ska jobba med för att förebygga en ny infarkt.
Målen är rökstopp för tre av fyra rökare, regelbunden träning för 60 procent, sänkta blodfetter för 60 procent och sänkt blodtryck för 75 procent av infarktpatienterna. Man ska motiveras att byta till en bättre livsstil och därmed sänka risknivån för en ny infarkt. Stora internationella studier har visat att 80 procent av alla hjärtinfarkter kan förklaras av en eller flera av dessa riskfaktorer.