Recension

YobUppskattad fest för headbangare

Publicerad
Annons

Det finns framförallt ett par komponenter som gör att Portlands Yob sticker ut i mängden av band som pysslar med doom metal av det mer extrema slaget. Där många andra står och stampar på ruta ett, med ungefär lika många ackord och en fyrkantig bild i huvudet om vad genren går ut på (läs: långsamt och tungt), så har den amerikanska powertrion ett framåtskridande i sin musik – en rörelse framåt som hindrar låtarna från att bli en ohanterlig klump. Det handlar dels om ren låtskrivartalang, dels också om hur den doom/stoner-bottnade grunden med fördel strösslas med psykedeliska och ibland progressiva guldkorn.

Bandets grundare, gitarristen och sångaren Mike Scheidt råkar dessutom ha en alldeles unik sångröst, som när han använder den rent låter som en blandning mellan Rushs Geddy Lee och hans egen husgud Ozzy Osbourne. När Scheidt kopplar upp sången på just det läget och låter rösten sväva ovanför riffen, så blir Yob plötsligt ett säreget och inte sällan superbt heavy metal-band.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons