Grekernas nej blev en seger för nationalismen
Visst kan man sympatisera med flaggviftande greker som sa nej till EU:s ”slutbud”. Men nej-sidans seger var också en framgång för grekisk nationalism – kusligt lik den serbiska nationalism som fick sitt yttersta uttryck i Srebrenica för 20 år sedan i dag.
Förra veckans grekiska folkomröstning om huruvida landet skulle acceptera de drakoniska kraven som institutionerna EU, ECB och IMF angett som ”slutbud” slutade som bekant i en tydlig seger för regeringens nej-sida. Många har framställt resultatet som en demokratins triumf över en teknokratisk maktapparat, möjligen också som en ny gryning för ett rättvisare Europa.
Men grekernas nej till institutionernas krav var också en seger för den grekiska nationalismen. Över 95 procent av grekerna anser sig känna nationell stolthet, och nationalismen har gått som ett spöke genom hela det moderna Greklands historia.