Analys
Pengar avgör makten i USA
Det är lite som den gamla klyschan om vädret. Alla pratar om det, men ingen gör något åt det vanvettiga regnet av pengar i amerikanska valkampanjer.
Eller, förresten, det är inte pengar utan ”yttrandefrihet”. Det har en högre makt, USA:s Högsta domstol, bestämt. Regler som syftade till att begränsa pengarnas makt undanröjdes i två kontroversiella utslag.
Argumentet varför en rik människa ska ha mer yttrandefrihet besvarades inte, även om domstolens ordförande använde ordet ”motbjudande” när han konstaterade att en del människor inte gillar pengar i politiken. Varje valår besannas spådomar om att det kommer att bli det dyraste någonsin. 2012 uppgick de totala kostnaderna för president- och kongressval till 6,3 miljarder dollar eller i runda tal 41 miljarder kronor. Det var mer än dubbelt så mycket som år 2000, enligt Open secrets som kartlägger både givare och mottagare av kampanjbidrag.