Cypernkonflikten

Publicerad
Annons

w svd.se Detta är den sista delen i serien om Cypern. Läs tidigare delar på svd.se/utrikes i Fakta Cypernkonflikten är en av FN:s längsta alltjämt pågående fredsbevarande insatser. De första FN-soldaterna kom till Cypern redan i februari 1964. I dagsläget finns drygt 1 200 FN-soldater på ön, samt ett 50-tal FN-poliser. Sverige har tidigare haft FN-soldater på Cypern. Ansträngningarna från FN:s generalsekreterare Kofi Annan att få till stånd en fredsuppgörelse nådde vägs ände i mars i år. Främst berodde sammanbrottet i förhandlingarna på att turkcyprioternas ledare Rauf Denktash sade nej till Annans plan om återförening. - Men inte heller grekcyprioternas president Tassos Papadopoulos var någon villig danspartner. Han kan skatta sig lycklig över att nordsidan har en ledare som Denktash, så att Papadopoulos själv kan framstå som en god europé, kommenterar en initierad västdiplomat i Nicosia. Förslaget om återförening ligger nu vilande på bordet. Den dag parterna är villiga att driva igenom Annan-planen kan den plockas upp från bordet igen - förutsatt att Grekland och Turkiet ger sitt aktiva stöd.

Enligt Annan-planen ska Cypern få en gemensam regering för två delstater. Posterna som president respektive vicepresident ska rotera mellan grek- och turkcyprioter. Turkcyprioterna får minska sitt territorium från dagens 36 procent till 28,5 procent av ön. Planen föreskriver att Cypern demilitariseras. Grekland och Turkiet får hålla mindre styrkor på varsin sida av ön, samtidigt som Storbritannien får ha kvar sina baser på södra Cypern, om än i något mindre skala.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons