Guillou gråter för häxorna

Det största justitiemordet i svensk historia, kallar Jan Guillou häxprocesserna under 1600-talet. Efter Arns rike gör han och Troja television en dramadokumentär om händelserna som tog hundratals liv i Sverige. I härjedalska Lillhärdal hoppas man på kulturarvsturism med hjälp av tv-serien.

Publicerad
Annons

Jan Guillou sitter på främsta raden i en biosalong i Stockholm och snyftar stilla. Det är inte första gången han ser inledningen till de fem delarna av dramadokumentären Häxornas tid. Men det tycks inte spela någon roll. Det öde som år 1667 drabbar Stor-Märit Jonsdotter från Lillhärdal, och som blir inledningen på ett decennium av brutal häxjakt, berör honom djupt.

– Även om jag har sett det här många gånger är jag kolossalt gripen av Stor-Märit, en kvinna som jag beundrar väldigt mycket. Hon kunde stå emot paniken och förlika sig med Gud på ett sätt som få andra skulle ha vågat. Nu får hon äntligen upprättelse 300 år senare, säger Jan Guillou, fortfarande rödögd efter visningen.
Häxjakterna och den masshysteri som gjorde att hundratals kvinnor oskyldigt dödades är ett mörkt kapitel i svensk historia. Jan Guillou skildrade tiden i boken Häxornas försvarare. Det hade han velat göra ända sedan han pluggade juridik i 20-årsåldern.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons