Grafik: Dna-reparation ger Nobelpris i kemi
Vår arvsmassa skadas ständigt. Men cellerna kontrollerar den genetiska informationen och lagar den skadade arvsmassan. Den kunskapen kan ge nya behandlingar mot cancer – och det är kunskap som leder till 2015 års Nobelpris i kemi.
När en spermie med 23 kromosomer smälter samman med ett ägg med 23 kromosomer skapas originalet till en människas arvsmassa. Hos en vuxen människa har det ägt rum miljarder celldelningar och varje gång kopieras anlagen från den första cellen.
Det märkliga är att arvsmassan fortsätter att kopieras gång på gång på gång utan att förändras. Rimligen borde slumpen göra att det går fel oftare än inte. Dessutom utsätts vår arvsmassa för ständiga angrepp från solstrålning och skadliga ämnen i vår miljö.
Laddar…