A creature I don’t knowKan lika gärna bli en roman

Britterna är som tokiga i Laura Marling, detta underbarn till trubadur som knappt fyllda 21 redan ger ut sitt tredje album. Och kanske är det ett nationellt drag som gör Marling så omhuldad hemma: hon har en förmåga att alltid hålla lyssnaren på en mycket artig armlängds avstånd. Ty i den folkrockvärld där hon verkar blir distansering lätt en paradox. Musikaliskt går allt, om man så önskar, väldigt smidigt att härleda till illa dolda inspirationskällor men det är textmässigt som Laura imponerar och har vävt intrikata ordpussel med litterära förtecken och återkommande gestalter. Album nummer fyra kan lika gärna bli en roman. Kanske vore det till och med att föredra.