Så fort de haft det bra, började helvetet igen
Man kan nästan känna hur de måste ha vibrerat av passionerad kraft när de tittade på lägenheter tillsammans den där våren för några år sedan. Patrik och Jessica skulle flytta ihop. För tredje gången. När han beskriver deras oslagbara vi-känsla är det enda gången under intervjun han låter mjuk och avspänd på rösten: Det kunde fullständigt stråla om oss, säger han, det var enormt härligt!
Men alldeles nyss har två svettdroppar runnit ned för tinningen. Han har plötsligt rest sig och sagt ”nej, nu måste jag gå ut och röka på det här”. Då har han berättat någon av alla de kränkande episoder han var med om under de nio åren tillsammans med Jessica. Lika fantastisk, erotisk och symbiotisk som relationen stundtals kunde vara, lika obarmhärtigt fientlig kunde den bli på ett ögonblick. Om han ville prata allvar, kunde hon svepa ut genom dörren en kväll och meddela över axeln: ”Du behöver inte ringa mig för jag ska ut och knulla.” Sedan var hon borta till nästa förmiddag.Varför lämnade han henne inte? Att det var nödvändigt förstod Patrik inte förrän en psykiater och god vän till dem båda förklarade att Jessica sannolikt hade en personlighetsstörning som kallas borderline. Han fick rådet att rädda sig själv.