Meddelarfrihet

Även om du inte själv ger ut en tidning eller på annat sätt publicerar information har du rätt att lämna information. Massmediegrundlagarna skyddar dig och din yttrandefrihet på flera sätt.

Du kanske vänder dig till en tidning med något du har att säga. Kanske gäller det något som är både känsligt och kontroversiellt, men du tycker det är viktigt att det kommer till allas kännedom. Då skyddas du av meddelarfriheten. Det innebär att du inte behöver ta något ansvar för de uppgifter du lämnar. Det får i stället den göra som är ansvarig utgivare för tidningen.

Meddelarfriheten gäller vare sig din information blir publicerad eller ej. Den är en rätt för oss medborgare att utan straffansvar vända oss till media. Exempelvis med en insändare eller ett nyhetstips.

Vill du vara anonym så har du rätt att vara det. Då får inte de som jobbar på tidningen, och som vet vem du är, avslöja det.
De har tystnadsplikt och det är ett brott om de avslöjar dig som källa. Myndigheter och allmänna organ får inte heller efterforska eller försöka ta reda på vem som lämnat uppgifterna. Sådan efterforskning är ett brott. 

Andra än myndigheter och allmänna organ är dock inte förbjudna att efterforska, men fortfarande gäller massmediernas tystnadsplikt. Skulle exempelvis ett företag, en organisation eller en privatperson försöka ta reda på vem tidningen fått sina uppgifter ifrån, får tidningen inte avslöja det.

Men meddelarfriheten kan även vara problematisk. En myndighet kan anmäla en tidning om de anser att informationen som publiceras skadar rikets säkerhet. Det händer också att företag får sina anställa att skriva på avtal där de lovar att inte lämna ut information om företaget.

Här under hittar du några länkar till artiklar som tar upp sådana fall.