Att ha fel är också en konst

En mycket märklig bok. Efteråt sitter jag länge och tvekar. Vad är det här egentligen? Det som från början var ett stycke frejdigt nyfiken populärvetenskap av sedvanligt slag, spårade mot slutet ur i spekulationer om liv efter döden, som vore boken en vuxenvariant av Astrid Lindgrens ”Bröderna Lejonhjärta”. Totalt utflippat.

Om författaren ändå hade varit religiös, men icke. Jonathan Lindström beskriver sig som ateist och naturalist. Han tror inte på övernaturliga väsen, utan står stadigt i naturvetenskapens mittfåra. Evolutionen och andra blinda naturkrafter har format allt vi ser; själen kan inte skiljas från kroppen. En helt normal naturvetare, från början arkeolog, senare hyllad författare.