Father, Son, Holy GhostTrollbindande effekt

När Christopher Owens i Girls öppnar munnen existerar ingen distans över huvud taget. På sitt tredje album bär den före detta sektmedlemmen och heroinisten sin ömhetstörst om möjligt tydligare på bröstet än någonsin. Det är nästan med panik i blick han i sång efter sång bönar och ber om kärlek, trygghet och att någon ska ta hand om honom. Bortsett från ett överraskande utbrott i birminghamsk boogierock och ett i smått makalös gospel har Owens sånger en förmåga att bli allt längre trots deras melodiösa enkelhet. Men effekten blir - kanske just därför - desto mer trollbindande och får Owens uppsåt att kanalisera en så ocyniskt naiv uppriktighet, desperation och romantik att kännas så egen, så nödvändig.