”Min dotter känner ansvar för sin pappa”
Psykologen Madeleine Gauffin Rahme svarar på läsarnas frågor på SvD.se/idag.
FRÅGA: Jag och min ex-man separerade för 1½ år sedan efter 5 år av vånda och bråk. Det var alltid vår dotters stora skräck att vi skulle separera och hon uttryckte ofta sin rädsla för detta okända som hon anade skulle ske.
Min anledning till att inte längre vilja leva med min man var bland annat det faktum att jag fick eller tog på mig ansvaret för hans lycka eller olycka. Det var alltid mitt fel om han var olycklig och det kändes som mitt uppdrag att ”göra honom lycklig”. Han tålde inte att jag eller barnen blev arga och höjde rösterna och han fick mig alltid att känna mig otillräcklig. Denna börda valde jag bort, men det ska också sägas att jag valde att lämna relationen eftersom han är alkoholist och jag inte ville vara medberoende längre.