Ekologisk barnmat utmanar

Är det rimligt att barnmaten är äldre än barnet? Tanken slog Mats Lönne när han blev pappa för andra gången år 2008 och synade innehållet på förpackningarna i barnmatshyllan. Det blev upptakten till Ottos barnmat, döpt efter sonen Otto, som med biogasdrivna bilar levererar färsk havrevälling hem till Stockholmskundens dörr. Nyligen lanserades även en färsk, ekologisk smoothie som mellanmål.

– Barnmatshyllan har sett likadan ut sedan efterkrigstiden. När produkterna togs fram åt även de vuxna mer konserver. Det är också märkligt att det finns barnmat med bäst före-datum år 2015. Många barn som kommer att äta den maten är inte ens födda ännu. Vi vill ge de minsta färsk och bra mat, något som är självklart för oss vuxna, säger Mats Lönne.

Han och företagets medgrundare Rolf Bjerndell har båda ett förflutet på Skånemejerier. I kristallkulan anar de ett framtida skifte från konservburkar och industripulver till färsk barnmat och de går gärna i bräschen för en global barnmatsrevolution.

– I dag är det en stark trend att laga egen mat åt barnen. Vi har fått massor av förfrågningar från intresserade föräldrar ute i landet, och räknar med att kunna köra ut välling i fler städer än Stockholm under våren.

Den ekologiska havren och mjölken kommer från bondgårdar i Västergötland och vällingen tillverkas på ett skonsamt sätt i Falköpings mejeri. På agendan står fler produkter och behovet är stort, anser Mats Lönne.

– Det finns ytterst få exempel på färsk barnmat i världen. Och man kan fråga sig hur den sterila maten påverkar barnen i längden. Vi ser inte färsk barnmat som en lyxvara utan riktar oss till alla, säger Mats Lönne.

Ny på den svenska marknaden är också brittiska Ella's kitchen, som får konkurrens av Child food factory i Östersund, som satsar på fryst, ekologisk barnmat utan tillsatser i miljövänliga förpackningar. De prisades som bästa svenska miljönyhet i januari i år. Än så länge erbjuder företaget sju rätter med fisk, kyckling, nötkött och fläskkött och varje måltid innehåller fyra smaker förpackade var för sig.

– Vi har tagit fasta på dagens kunskap om barns matvanor och smakutveckling som visar att små barn behöver lära sig en smak i taget. Barn som äter min låda med till exempel morötter lär sig dessutom att det är så här rotsakerna smakar, säger grundaren Catharina Sundqvist.

Idén föddes när hon var småbarnsmamma och sökte ett alternativ till de mixade rätterna på burk. Maten tillagas av ekologiska råvaror från svenska bönder för att stötta dem. Undantag är den MSC-certifierade laxen som än så länge kommer från Norge.

– Många söker efter alternativ och gensvaret har varit enormt. Det finns mixad fryst barnmat utomlands, men ingen med separerade smaker. Allt annat innehåller ofta mycket socker och tillsatser för att hålla så länge som möjligt.

Även vetenskapsjournalisten och författaren Ann Fernholm engagerar sig i vad barnen äter. Hon skriver just nu boken ”Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar”, som kommer ut i höst. Enligt engelska forskare ska man inte tolka bäbisars grimaserande som att de tycker illa om maten utan som ”oj, det här var ovant” och ta med de små på ett smakäventyr, understryker hon.

– De grimaserar därför att de är vana vid den söta bröstmjölken och då tar det lite tid att vänja sig vid till exempel broccoli, som är lite bittert. Men om man fortsätter att ge bäbisarna mat med olika smaker så vänjer de sig vid det.

Studier visar att det öppnas ett smakfönster redan vid fyra månaders ålder och att barn som då får testa många olika smaker blir mer öppna för aromatiska nyheter. Från sex månaders ålder ska man även servera bitar av riktig mat så att de lär känna olika konsistenser, påpekar Ann Fernholm.

– Om barnen hostar och fräser åt maten kan det bero på att de behöver lära sig de rätta tungrörelserna för att svälja. Det bästa är att barnen äter samma mat som resten av familjen. Barn härmar omgivningen och då ökar man chanserna att få ett matglatt barn.

Anna-Britta Ståhl