Recension
Stridbar bejakare av moderniteten
TOG STÄLLNING Efter de senaste årens stora intresse för Olof Palme är det bäddat för ytterligare djupdykningar i svensk samtidshistoria. Per Wirténs nya bok om Herbert Tingsten, en av det svenska 1900-talets intellektuella giganter, kommer därför helt rätt i tiden.
Tingsten är ett tacksamt ämne för en biografi där idéhistoria kan blandas med berättelsen om en mustig och kontroversiell personlighet. Likt Palme hade Tingsten nämligen en förmåga att dela världen i de som älskade honom och de som hatade honom. Han förförde många men var också en intellektuell mobbare. ”Alla motståndare skulle besegras och helst även förnedras”, skriver Wirtén. Denna kamp fördes inte bara i texter eller offentliga debatter utan även under ändlösa middagar och nattliga fester som utgjorde navet för den tidens intellektuella liv; en manlig värld impregnerad i testosteron där alkoholen flödade fritt och kampen inte sällan urartade i fysiska handgemäng.
Tingsten utgjorde i dessa duster en formidabel kontrahent. Inte bara var han kreativ och snabbtänkt; dessutom var han svårfångad, en sökande tänkare som livet ut kunde ifrågasätta även sina egna ideal. I motsats till Palme var han inte politiker och partiman utan en högst individualistisk frifräsare. Som Wirtén betonar rörde han sig med speciell frejd i det fruktbara spänningsfält mellan socialdemokrati och liberalism som utgjort grogrunden för ”den svenska modellen med frigjorda individer och stark stat”.