Pengasamlande har blivit en vetenskap

Publicerad
Annons

Först var det ”Babybjörn” Jakobson som ville skänka en miljard kronor till ett svenskt Louisiana-museum på Värmdö. Därefter steg den okände fondmäklaren Björn Carlson fram i rampljuset och gav 500 miljoner till Vetenskapsakademien för att rädda Östersjön.
På vårt största medicinska universitet Karolinska Institutet (KI) pågår arbetet som bäst med att bygga upp ett nytt forskningscentrum för alternativmedicin. Finansieringen är en gåva på 43 miljoner från det stenrika amerikanska paret Bernard och Barbro Osher. Vid Lunds universitet har Etzel Cardena börjat ragga hypnoskänsliga försökspersoner. Han har precis tillträtt sin professur i parapsykologi, betald med 30 donerade miljoner av en dansk margarinfabrikör.
Denna rad av privata donationer än här och än där i Sverige just nu - speciellt inom forskningen - är ett typiskt tecken i tiden.
”Fundraising” som det så vackert heter har varit en väl etablerad och socialt högt prisad verksamhet för rika människor speciellt i USA i många år. På USA:s
dominerande forskningsinstitut NIH (National Institutes of Health) hänger imponerade porträttrader med förmögna prominenser som skänkt pengar. De välbärgades generositet gäller inte enbart forskning, stöd ges till det mesta från operahus till basketmatcher. Den självklara drivfjädern är naturligtvis USA:s skatteregler, donationen är ett avdragsprojekt i deklarationen.

Donatorernas donatorer har Bill och Melinda Gates, Microsoft-miljardärer flera gånger om, blivit. De var först med att satsa det som ingen brydde sig om, allra minst läkemedelsindustrin: sjukdomarna hos de fattigaste fattiga, projekt som inte lönar sig. De började med att blåsa liv i en döende forskning om aidsvaccin och i dag finns av dem stödda globala fonder för exempelvis hiv, malaria, tuberkulos och vacciner. Deras inhopp har också haft effekt. Aktiviteter som annars aldrig skulle blivit av pågår.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons