Krigspoesi med rötter i antiken
Bland de dikter som brittiska soldater skrev från första världskrigets skyttegravar finns både pacifistiska och våldsförhärligande exempel. Men gemensamt för många, visar en ny bok, är de flitiga referenserna till antika krig och krigshjältar.
I varje brittisk stad finns påminnelser om världskrigen. Varje kyrka och kapell har ett minnesmärke, banker och tågstationer har skyltar med fallna anställda, och till och med i små byar med få döda finns krigsmonument. Efter ett tag börjar man känna igen formuleringarna – ”till våra ärofulla döda”, ”in memoriam” och, förstås, ”dulce et decorum est pro patria mori” – ”det är ljuvt och passande att dö för fosterlandet”. Citatet från den romerske poeten Horatius (Oden III.2) är svårt att inte se som ironiskt när man läst den engelske krigspoeten Wilfred Owens dikt ”Dulce et decorum est”, som slutar: