Publiken får viktig roll i scensamtal utan svar

”Malin kan inte släppa taget. Tycker du också att det är svårt?” Den frågan ställde Malin Hellkvist Sellén till allmänheten via flyers och annonser förra året inför sitt nya projekt, det som nu har blivit uppsättningen ”Jag minns dig som du var då”. Många hörde av sig via telefon eller brev och delade med sig av berättelser om alltifrån relationer och känslor till konkreta minnen.

Malin Hellkvist Sellén är koreo- grafen som gärna tar samtalet till utgångspunkt. Hon lägger örat mot samtiden och betonar vår delaktighet i samhället – och därmed i det som sker på scenen. Om man så vill är hennes metod i linje med dokumentärtrenden inom scenkonsten. Men Hellkvist Sellén omvandlar här inte det autentiska till gestaltande form – likt till exempel regissören och dramatikern Mattias Anders- son – snarare drar hon alltmer in publiken i sin process och fortsätter ett aldrig avstannande samtal.