Mc-vägar ut i det vilda
På världens bästa mc-vägar kör vi 208 mil runt Skandinaviens vildmark. I det ständigt närvarande ljuset färdas vi genom det norska fjordlandskapet, förbi de finska sjöarna och över vårt svenska fjällandskap och stöter på renar, snö och fem kilo tunga kungskrabbor.
Samerna Nils och Mikkel säljer renfällar och torkat renkött vid vägen utanför Alta.
Hurtigruten är som Nordnorges bussförbindelse - man hoppar på och av som man vill längs kusten.
I Barents hav utanför Kirkenes kan man plocka upp stora kungskrabbor som smakar ljuvligt.
Renskav, potatis och rårörda lingon i Jukkasjärvi.
Sent en sommarkväll i juni landar vi på Evenes flygplats i Nordnorge och möts av Torbjörn Haugland och Reidar Samuelsen. Reidar hyr ut Harley Davidson-motorcyklar och har tagit med sig en stor och bekväm Ultra Classic till oss. Under midnattssolens bleka sken fyller vi snabbt packfickorna. Vi befinner oss nära Polcirkeln och ljuset är fantastiskt. I bakgrunden tornar de svartvita fjällen upp sig som mjuka skuggor i natten och solen lyser svagt orange vid horisonten. Norges vackra vägar börjar direkt vid flygplatsen och mitt i natten är det lugnt på vägarna då de stora tyska husbilarna med älghorn på taken lyser med sin frånvaro. Efter några mils körning tar vi in på ett hotell i Bjerkvik. Alla rum har tjocka gardiner så att man kan sova trots midnattssolen.
Följande morgon väljer vi kustvägen längs det vackra fjordlandskapet som doftar friskt av tång och hav. Det är så gudomligt vackert att man önskar att vägen aldrig ska ta slut. I området stöter vi på en hel del krigshistoria från andra världskriget. Utanför Lapphaugen står kanoner till minne av platsen där tyskarna stötte på motstånd år 1940. De blev tvungna att göra reträtt och det var i Tromsöfjorden som brittiska bombplan sänkte det tyska slagskeppet Tirpitz. Turens högsta punkt går över Gratangsfjellet med en fjällnatur där snö fortfarande ligger kvar fläckvis på vägen. De små fjällbjörkarna har just slagit ut med sina skira limegröna löv och vi får uppleva våren för andra gången. Vid Gildetuns storslagna utsikt över fjorden med en glaciär som går ända ner till havet äter vi en lunch på lax som av någon anledning alltid smakar så mycket godare i Norge. Strax utanför Alta stannar vi till igen för att köpa lite torkat renkött av de norska samerna Nils och Mikkel. Ovetandes om samisk kutym frågar jag Nils hur många renar han har. Det är som att fråga en svensk hur mycket pengar han har på banken, bannar fotografen senare.