Källkritik

Journalisters uppgift är att granska och informera. För en journalist är det viktigt att inte bli ett språkrör för intressegrupper, privata företag eller politiker, utan istället ge olika perspektiv.

Många uppfattar texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon säker källa. För att man ska kunna bedöma nyheter och värdera en uppgifts pålitlighet anger medier var de hämtat informationen från. När man läser artikeln litar man på att journalisten har kollat sina källor.

De skriver till exempel ”det sa medieforskaren Britta Bergkvist”. Eller: ”enligt en ny undersökning från Statistiska centralbyrån”. Eller så skriver de namnet på den fristående nyhetsbyrån de fått informationen ifrån. Till exempel TT eller Reuters. Eller om informationen kommer från en konkurrerande tidning. Det är inte ovanligt att SvD citerar Aftonbladet, och vice versa.

Lika viktigt som det är för journalister att förhålla sig kritisk inför källor, är det för läsaren att ifrågasätta information i medier. För att skilja bra från tvivelaktig information kan man kontrollera källans trovärdighet genom att fundera på följande frågor:

1. Vem är avsändaren? Är det medias egen nyhet? Eller har de fått materialet av någon annan?

2. Varifrån kommer bilderna? Är de nya eller arkivbilder? Ett exempel: Efter terrorattackerna den 11 september 2001 visade svensk tv palestinier som firade. När en reporter åkte dit visade det sig att de var glada över något helt annat. Klippet togs ur sitt sammanhang. I efterhand försvarade sig en nyhetschef med att man trott att det stämde.

3. Vilka val har gjorts? Du ska vara kritisk till hur nyheterna valts ut. Vem får uttala sig - och inte? Vem som uttalar sig påverkar hur händelser beskrivs. Tänk dig en artikel om en musikfestival som Bråvalla eller Sweden Rock. Antingen är det bara unga besökare som uttalar sig eller bara föräldrar. Det skulle bli två helt olika artiklar, eller hur? Detsamma gällande en statsministerskandal. Det går inte att bara låta statsministerns parti uttala sig. Och det går inte att bara intervjua oppositionspartiet.

Här är en kort övning i källkritik
Läs den här korta texten och tänk att du läser den på en sajt, som till exempel Flashback, eller i en tidning. På ett par ställen finns det anledning att tänka till och ha ett vaksamt öga. Kan du hitta dem? Hur många är de? Läs texten och räkna.

”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Allt fler borstar tänderna med färgad tandkräm visar en rundringning. Experter anser att den färgade tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer. Detta har dock folktandvården velat hålla tyst om, uppger initierade källor. När detta blev känt bland föräldrar blev det en folkstorm.”

Här hittar du de rätta svaren

Det som skiljer internet från andra medier är att du har tillgång till miljoner sidor med information. Ofta har man ingen aning om vem som ligger bakom dem. Ingen har granskat texternas sanningshalt. Det är upp till dig att kontrollera och avgöra.

Internet kallas ibland det demokratiska mediet. Här kan vem som helst publicera i princip vad som helst. Man kan söka sin egen information och sina egna källor. Men det gör det också svårt för en användare att veta vad man ska lita på. Här är några saker att tänka på

1. Oklara platser. Att en hemsida heter www.susannasvensson.se säger ingenting om att den som registrerat den och betalat för den heter Susanna Svensson eller kommer från Sverige. Den kan ligga på ett webbhotell i Japan eller USA.

2. Snabbhet. Internet förändras hela tiden. En text kan uppdateras eller raderas på ett par sekunder. Någon kan hacka sidan och ändra det som står där.

Hur gör du då om du vill kontrollera att något stämmer? Vilka hemsidor kan du lita på? Och hur vet du att det du tror är sant verkligen är sant?

Några knep
För att avgöra om en webbplats är trovärdig kan man se på vilka andra sajter som länkar till sidan genom att skriva in ”link:” före adressen på sidan. Det vill säga link: www.susannasvensson.se. Är det flera pålitliga sidor från till exempel myndigheter som länkat till sidan kanske du drar slutsatsen att den verkar pålitlig. Vad säger sidans internetadress? Du kan också googla hela hemsidesadressen och se om du får upp mer information om den, och se mer detaljer genom att skriva in adressen på easywhois.com.

Fråga dig själv: vem, var, vad, varför, vad, när, hur?

Vem? 
Vem ligger bakom sidan? Är det en myndighet, en organisation, ett företag, en privatperson, är det någon som kan ämnet, är det någon du litar på? Kan du ta kontakt med den som gjort sidan? Finns där kontaktuppgifter? Vem har skrivit texten? Är namnet utsatt? Har du hört talas om personen eller organisationen förut? Vem är tänkt att läsa det som står på sidan?

Varför?
Varför har hemsidan har skapats? Är avsikten att sprida information eller en åsikt, skapa debatt, underhålla eller tjäna pengar? Vill den som gjort sidan sälja något eller presentera sig själv? Tjänar de pengar på banners eller popup-fönster?

Vad?
Vad hittar du för information? Är det vara personliga åsikter eller fakta? Verkar det pålitligt? Saknas viktiga detaljer? Stämmer det med saker du redan vet?

När? 
Ibland blir sidor stående. Om informationen är från 2005 kanske något har blivit förlegat. När skrevs eller uppdaterades den? Fungerar länkarna?

Hur?
Hur hittade du dit? Hittade du adressen hos en pålitlig källa? Hur ser sidan ut? Finns det stavfel? Det är enkelt att utge sig för att vara seriös genom att göra en proffsig hemsida. På samma sätt kan en serös sida se trist och omodern ut. Fundera på hur du ser på webbplatsers utseenden.

Källa: Lars Lönnberg, Tidningen i Skolan i Värmland, Mediekompass

Här är en kort film från Internetkunskap. Det är .SE – Stiftelsen för internetinfrastruktur – som ligger bakom projektet som är gjord 2010. I den får du lära dig att tänka kritiskt och hitta korrekt information. Du får även tips på webbplatser där du kan hitta användbar och pålitlig fakta, beroende på vad det är du letar efter.

Länk till filmen på Youtube