Känslorna som driver svenskar till jihad

Den typiske svenske jihadisten är en 26-årig man. Han är folkbokförd i ett område med socioekonomiska problem, svensk medborgare och född i ett annat land än Sverige. Han är oftast inte särskilt religiös, men en oproportionerligt stor andel har haft psykiska problem och/eller problem med kriminalitet. Detta enligt Europols analys samt journalisten Magnus Sandelins egna efterforskningar, som han presenterar i sin nya bok, en bearbetning av ”Jihad: svenskarna i de islamistiska terrornätverken”, som kom 2012.

I boken skissar han porträtt av ett tjugotal jihadister, och även om varje historia har unika drag står det snart klart att utanförskap, känslor av marginalisering och vanmakt samt brist på mening och sammanhang i livet är viktigare faktorer för dem som reser iväg för att begå jihad än en djupgående tro på fundamentalistisk islam. Listiga rekryterare vet att lyfta de känslorna från det personliga planet till en föreställning att muslimer världen över är under angrepp från de otrogna. Före självmordsvästen kommer offerkoftan.