ANNONS
Scrolla ner till SvDScrolla ner till SvD
Ivar Arpi:

Vänstern ursäktar islamism

Ivar Arpi
Ivar Arpi
Uppdaterad
Publicerad

Varje tidevarv har sina utmaningar. Fler än 4 000 europeiska jihadister har åkt till Syrien. Vad kan vi göra åt det? Visst finns grundorsaker som arbetslöshet och bostadsbrist. Utanförskap skapar en grogrund. Men det som är nytt är att jihadistideologin nu lyckas locka så många, trots att grogrunden har funnits under lång tid. För att bekämpa IS måste vi begripa mer av tankevärlden och dess tjusning. Mobilisering mot dem måste ske även på idéplanet. Tyvärr sviker stora delar av vänstern i den kampen.

Hur uppstår ideologier? En teori som varit vanlig till vänster går ut på att det huvudsakligen är de materiella förutsättningarna som styr världen. En extrem ideologi förklaras därför, om man tror på den här förklaringsmodellen, av extrema orättvisor. Det gäller att identifiera de materiella orättvisorna och åtgärda dem. Bara då kan ideologin besegras. Kanske var det bland annat därför det länge var tabu att prata om problemen med islamism i Sverige, eftersom islamism av många sågs som ett symptom på i grunden sociala problem. Skyll inte på offret, åtgärda fattigdomen.

Det resonemanget återkommer ofta, ibland på förvånande platser. Nyligen skrev jag om behovet av en skarpare terrorlagstiftning för att förhindra, eller åtminstone försvåra, terrordåd i Sverige. I ett svar på sin blogg skrev Anne Ramberg, generalsekreterare för Advokatsamfundet: ”Kriminalisering av extraterritoriell terrorism löser dock inte de underliggande sociala och politiska problem som finns” (15/7). Vilket hon självklart har rätt i, men det är ju heller inte därför man vill skärpa straffen.

Samma tankegång har Ramberg använt tidigare när hon skrivit att Hamas beskjutning av Israel med ”primitiva raketer” (DN 25/7 2014) är förståelig eftersom palestinierna lider. Detta trots att Hamas har inskrivet i sina stadgar att Israel ska utplånas.

Detta är en återkommande analys, med rötter i vänstern, som tyvärr spritt sig inom borgerligheten också. Med den kan Hamas ”primitiva raketer” ursäktas. Därför är även skärpningar av terrorlagstiftningen fel, eftersom terrorism kan förklaras utifrån ”underliggande sociala och politiska problem”. Vi måste först eliminera fattigdom, rasism och alla andra sociala orättvisor – först då har vi rätt att slippa terrorism. Trots att forskning har visat att det inte finns något orsakssamband mellan fattigdom och terrorism.

Hamas och deras "primitiva raketer". Foto: Khalil Hamra / TT / NTB Scanpix

Välfärden ska vara byggd så att alla medborgare omfattas – för att det är rättvist, inte för att man annars blir terrorist. Tankesättet att extremism kan förklaras helt med sociala orättvisor leder även till att man ser mellan fingrarna på islamismen i svenska förorter, vilket partiledningen för Vänsterpartiet har visat. De misstänkliggör hellre egna partikamrater som Amineh Kakabaveh, som arbetar för jämställdhet för förortskvinnor, än de islamistiska krafter som agerar sedlighetspoliser. Kakabaveh hade skrivit ”Våra manliga enklaver odlar numera inte bara hederskulturer som diskriminerar kvinnor, de odlar kulturer som skapar jihadkrigare” (Expressen 22/6). Vänsterpartiets ledning replikerade dock att allt våld mot och förtryck av kvinnor i förorten i princip beror på att vi har för dåligt utbyggd välfärd. Hade mer bidrag alltså lett till att ingen begick hedersmord längre? Anne Ramberg är alltså inte ensam om att lägga fokus på ”underliggande sociala och politiska problem”, i stället för det som faktiskt sker.

Talande är också att en av dem som skrev under en annan debattartikel mot Kakabaveh och anklagade henne för ryktesspridning och rasism (i tidningen Feministiskt perspektiv 3/7) gillar kända terrorister och islamistiska extremister på Facebook. Och det är just extremister som tjänar på vår tystnad och våra överslätande ursäkter.

Det finns ingenting inneboende i fattigdom, utanförskap eller arbetslöshet som automatiskt leder till att man blir islamist eller terrorist. Därför bör extrema idéer motarbetas kraftfullt, utan reservationer. Även av vänstern.