Offentlighetsprincipen

I Sverige har vi har rätt att läsa de handlingar som finns hos myndigheter och förvaltningar. Det gäller sånt som medborgare skickat in till myndigheten, både med e-post och snigelpost, samt handlingar som är myndighetens egna. Till exempel vara beslut, protokoll, dommar förslag eller rapporter.

Allting är inte offentligt. Det kan finnas uppgifter i en handling som är hemliga. Till exempel vara integritetskänsliga uppgifter om någon person eller sådant som rör affärshemligheter och försvarshemligheter. Men bara för att det finns en hemlig uppgift i en handling så betyder inte det att allt blir hemligstämplad. Vi har fortfarande rätt att läsa handlingen i övrigt.

Offentlighetsprincipen är en garanti för att vi ska kunna ta tillvara våra medborgerliga rättigheter. Som till exempel om rättssäkerhet. Om lika fall behandlas olika eller om det fattas felaktiga beslut kan det avslöjas om verksamheten bedrivs öppet. Öppenheten är en garanti för effektivitet i förvaltningen. Slöhet, ineffektivitet, mygel och korruption motverkas om allmänheten har insyn och kan kontrollera hur arbetet sköts.

Men framför allt främjar öppenheten demokratin. Den ger oss rätt att själva ta reda på det vi vill veta om stat och samhälle och inte bara vara hänvisade till den information som makten väljer att visa oss.

Men öppenhet och offentlighet kan inte tas för given trots att vi på pappret har en stark offentlighetsreglering. Ständigt pågår påtryckningar om att inskränka våra rättigheter. Framför allt märks tydliga tecken på att möjligheten att sekretessbelägga handlingar ökar.

Kunskap ger makt och inflytande. För att vi ska kunna delta i det offentliga samtalet, göra vår röst hörd, tala om vad vi tycker och påverka det samhälle vi lever i behöver vi insyn i det som sker. Därför är offentlighetsprincipen viktig.