Så skapar du ditt eget skafferi
Att odla sin egen mat. Det låter romantiskt. Och det är fullt möjligt även om det kräver en hel del arbete. I författaren Bella Lindes nya bok ”Rätt ur jorden” berättar hon om hur hon blev självförsörjande på grönsaker.
Visst går det att bli självförsörjande på grönsaker. Utan att behöva förvandla sig till grönavågare och flytta till Ångermanland.
En liten villatomt på 500 kvadratmeter kan med en rimlig arbetsinsats generera över 300 kilo potatis, 130 kilo rotfrukter och närmare 200 kilo grönsaker som vitkål, broccoli, bönor, ärter och lök. Det vill säga allt som en fyrhövdad familj behöver för att klara sig under ett år, under förutsättning att skörden kompletteras med proteiner av något slag.
Den uträkningen gjordes i ett examensarbete på trädgårdsmästarprogrammet vid högskolan i Gävle, och den slog ner som en bomb i huvudet på skribenten Bella Linde. Tanken på att odla för hela familjen utan att behöva förändra sin livsstil är grundstenen i hennes och fotografen Lena Granefelts handbok om självhushållning med titeln ”Rätt ur jorden.”
– När jag fick barn var det något som hände. Jag började fundera på varifrån grönsakerna kommer och vilka potentiella giftbomber de kan vara. Då började jag odla lite mer på riktigt, läste på och frågade mina föräldrar hur de hade gjort när jag var liten.
Ska man ha mycket mat, bli mätt och få näring ska man satsa på basvaror som potatis rotfrukter och lök, kom hon fram till. Men då måste man också ha någonstans att lagra skörden. Bönor och ärtor är lätta att spara, eftersom de kan torkas. Men det är ju ingen större idé att odla 300 kg potatis om de ruttnar bort under vintern.
– Fast just potatis är lite tveeggat, funderar Bella Linde. Å ena sidan är de så billiga att köpa, samtidigt som de ockuperar rätt stor odlingsyta. Men kruxet är att potatis också är den mest besprutade grödan i jordbruket. Så bara av den anledningen kanske man ändå vill odla egen, giftfri potatis.
Själv använder hon sin trädgård vid lantstället i Sörmland som färskvaruskafferi på sommaren. Hon sår rucola och spenat tidigt, gärna under fiberduk, och kan börja skörda redan i maj. Sedan fortsätter odlingssommaren med sallat och rödbetor, bönor och ärter och frukt och bär. Samt squash och pumpa som växer otroligt snabbt och ger mycket avkastning på varje planta.
– Squash har en förmåga att ge gott självförtroende. Och då är det inte hela världen om man har sått en persilja som står och vissnar.
Men, vill hon understryka, att odla sin mat handlar inte om att stå med en spade i motljus. Det är hårt arbete som kräver mycket tålamod.
– Jag brukar jämföra grönsaksodlingen med att få barn. Ingen förväntar sig att barnen ska bli fullvuxna människor på ett år. Det tar tid och de är trotsiga ibland och man kan inte råda över allt, men man kan reda ut problemen. Dessutom är det skönt att ta ansvar för sitt eget och omgivningens liv och vara varsam med den jord vi har.
Sedan Bella Linde och hennes man Dante började odla sina egna grönsaker har de också fått lite lägre matkostnader. Mest för att de har blivit försiktigare med att slänga maten.
– Vi äter inte lika stora portioner och har fått en mer vördnadsfull inställning till maten. Den här insikten smittar av sig på förhållningssättet till naturen och till andra människor. Jag tror vi har blivit mer generösa. I stället för att kasta tomater som vi inte orkar äta ger vi bort dem innan de blir dåliga – och får ofta något annat i gengäld.