ANNONS
Scrolla ner till SvDScrolla ner till SvD

Recension

Ung rebell, rockens kvinnorUng rebell, rockens kvinnor

Dan Backman
Publicerad
Annons

Kvinnans roll i den manligt dominerade rockhistorien är ett ämne som avhandlats i alla tider. Det är en viktig fråga, så att den tas upp i form av en rockteateruppsättning är lovvärd. Frågan är bara vad manusförfattarna Magnus Lind, Marika Lagercrantz och Göran Appelkvist vill med sin föreställning. Det är inte helt solklart, då den varken pekar på möjliga förklaringar till männens dominans eller målar upp visioner om en mer jämlik framtida rockbransch. Det utmynnar förvisso i en vag förhoppning att rockens kvinnor ska fortsätta vara sig själva och, framförallt, ”för mycket”. Fast det är ju inte så agiterande precis.
Mest handlar det om att lyfta fram starka kvinnliga artistprofiler. På Scalateatern är det bluessångerskorna Big Mama Thornton och Janis Joplin, rocksångerskorna Marianne Faithfull, Patti Smith och PJ Harvey och countrysångerskan Patsy Cline som visas upp, men det hade lika gärna kunnat vara Tori Amos, Björk, Carole King, Joni Mitchell, Dusty Springfield och Nico, för att på måfå välja sex andra viktiga namn.
Louise Hoffsten och Karin Wistrand har den svåra uppgiften att tolka de här sångerskorna. Båda klarar det väldigt bra, även om Louise Hoffsten lyckas bäst, och då särskilt med bluessångerskorna Big Mama Thornton och Janis Joplin. Karin Wistrand är naturligtvis ingen Patti Smith, men att hon klarar av att sjunga Gloria utan att man vrider sig i bänken är värt en applåd.
De båda sångerskorna kompas av ett, typiskt nog, ”all male band”. Med de duktiga gitarristerna Peder af Ugglas och Ola Gustavsson i bandet låter det förstås bra, men man kan tycka det är lite ironiskt att den kvinnliga rockhistoria som ska berättas ges en tämligen gubbrockig inramning.
Mellan låtarna, som är föreställningens behållning, dyker Marika Lagercrantz upp, med Boppers-farbrorn Peter Jezewski som en slags manligt stereotyp sidekick. Hennes funktion är att binda ihop föreställningen, men det yvigt teatrala utspelet står i vägen för det hon har att berätta. När hon är som värst önskar man sig en torr föreläsare.

Laddar…