Svoboda – ett parti med högerextrema rötter
Högerextremister? Moskva hetsar mot högerpartiet Svoboda och varnar för nynazister som förstör synagogor och som vill utplåna allt som är ryskt i Ukraina. Men forskare som Mridula Ghosh kräver en mer nyanserad bild.
SVD I BONN
Svododas högerextrema rötter kan ingen blunda för. Partiet som grundades 1991 under namnet Ukrainas Social-Nationella Parti (SNPU) och 2004 bytte namn till Svoboda (Frihet) har en lång historia av antiryska, antisemitiska och nationalistiska utfall bakom sig.
Partiledaren Oleh Tiahnybok förklarade 2004 att Ukraina styrs av en ”moskovitisk-judisk” maffia. Simon-Wiesentalcentrumet placerade honom 2012 på plats fem bland världens ledande antisemiter.
– Men sedan 2012 har mest radikala budskapen skalats bort. Partiet tonar i dag fram som ett högerpopulistiskt parti jämförbart med Front national i Frankrike, säger Mridula Ghosh som forskar kring högextremismen i Ukraina vid East European Development Institute i Kiev.
Är det ren taktik? Är Svoboda innerst inne fortfarande ett högerextremt parti?
– Det är fortfarande för tidigt att säga. Men klart står att Svoboda har förlorat stöd i de mest radikala grupperna, framför allt i den så kallade Högra sektorn, Pravyj sektor, som anklagar Oleh Tiahnybok för att vara för tam.
Högersektorn, som stod för de mest aktiva och mest våldsamma motståndet på Majdan i Kiev, består av ett flertal extremgrupper som Biliy Molot, C-14 och Ultras från bland annat Dynamo Kiev. De är öppet ryssfientliga och betraktar EU som en dekadent och svag union som Ukraina bör hålla sig borta från. Dess ledare Dmytro Jerosj är efterlyst av ryska åklagare.
Svoboda försöker däremot profilera sig som ett patriotiskt parti som betonar den nationella enheten samtidigt som det också lyfter fram klassiska vänsterfrågor som ekonomisk jämlikhet. I förra valet fick Svoboda drygt 10 procent av rösterna, varav hälften av väljarna enligt opinionsmätningar var högutbildade.
I en genomgång av Svoboda för den tyska tankesmedjan Friedrich-Ebert-Stiftung pekar Mridula Ghosh på att Svoboda började som ett parti förankrat i en radikal ungdomskultur med inriktning på radikala fotbollsfans och en nationalism som glorifierade motståndet mot Ryssland.
– Sedan dess har de gjort stora inbrytningar bland intellektuella och i en bildad medelklass.
Vad är Svoboda ut efter? Är de beredda att gå in i en väpnad konflikt för att försvara Ukraina?
– Även om de ideologiskt förespråkar våld som medel i politiken finns det inga offentliga uttalanden som tyder på att Svoboda skulle förespråka våldsamt motstånd, säger Mridula Ghosh.
– Men inför presidentvalet kommer de att beskylla de andra partierna för att ha offrat Krim. Trots detta har Oleh Tiahnybok ingen chans att vinna valet. I senaste mätningar ligger han på fjärde plats.
I den nya övergångsregeringen med 21 medlemmar har Svoboda tre ministrar och flera höga tjänstemän. Men ett antal mindre korruptionsskandaler och sviktande stöd från de extrema väljargrupperna har skadat partiet.
– Svoboda har offentligt tagit avstånd från antisemitism och utlänningsfientlighet. Men skulle Oleh Tiahnybok förlora stort i presidentvalet är det tänkbart att han kommer upp med en ny högerextrem politik.
