Dagens måleri görs av bild

Sara Vide-Ericson, ”The Dark White Redemption”, olja på duk 2016.
Sara Vide-Ericson, ”The Dark White Redemption”, olja på duk 2016. Foto: Sara Vide

I samtida måleri projiceras ofta kameraproducerade bilder direkt upp på underlaget. ”Men de bästa av dagens målare färglägger inte olika bildförlagor, utan omvandlar, bearbetar och ’smälter ner’ dem till konstverk baserade på färgverkan”, skriver Lars O Ericsson.

Publicerad
Gerhard Richter, ”Domplatz, Mailand”, olja på duk, 1968. Målningen såldes i maj 2013 på Sotheby’s för 37,1 miljoner dollar.

Gerhard Richter, ”Domplatz, Mailand”, olja på duk, 1968. Målningen såldes i maj 2013 på Sotheby’s för 37,1 miljoner dollar.

Foto: Sotheby’s
Annons

Vad har hänt i måleriet efter den postmoderna kritiken på 1980- och 1990-talet? Kring millennieskiftet 2000 och några år därefter befann sig måleriet, på ”ett utvidgat fält”. Men vad har skett sedan dess? Vad kännetecknar måleriet idag? Pågår ett sökande efter en ny identitet? Detta är några av de frågor som stod i centrum för en konferens vid Harvard år 2013. Texterna från denna konferens har därefter bearbetats och sammanställts till en antologi, ”Painting beyond itself – the medium in the post-medium condition” (Sternberg Press, 2016). I konferensen deltog såväl teoretiker, konsthistoriker som konstnärer, de flesta tunga namn inom sina respektive områden, sådana som Isabelle Graw, David Joselit, Jutta Koether och Benjamin Buchloh.

För 30 år sedan befann sig måleriet i en estetisk och ideologisk kris. För att förstå dagens situation är det nödvändigt att gå tillbaka till denna kris, som ofta blivit missförstådd. Krisen handlade helt visst inte om en kris för en viss typ av material eller tekniker (olja, akryl, akvarell, etc.), utan om den modernistiska ideologi som dominerat måleriet sedan 2:a världskriget. En ideologi som kännetecknades av i huvudsak fyra dogmer: genrerenhet (måleriet skulle vara rent, obefläckat av andra genrer), reduktivism (måleriet skulle reduceras till färg på en tvådimensionell yta), hierarkism (måleriet sågs som den högsta formen av konstnärligt uttryck), evolutionism (måleriet hade till historisk uppgift att utvecklas mot en allt större abstraktion).

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons