Recension

JudinnanStark sång och regi i krävande Judinnan

Mireille Delunsch som Rachel i Göteborgsoperans uppsättning av Judinnan.
Mireille Delunsch som Rachel i Göteborgsoperans uppsättning av Judinnan. Foto: MATS BÄCKER
Karin Helander
Publicerad
Annons

Fromental Halévys ”Judinnan” (1835) är ett praktexempel på grand opéra, en genre som var mäkta populär under 1800-talets mitt för sin storslagenhet med enorm orkester, magnifika körer, ståtliga processioner, folkscener och baletter. Scenbilder och kostymer var påkostat överdådiga, handlingen dramatiskt rafflande, gärna med utgångspunkt i en historisk händelse och religiösa motsättningar. ”Judinnan”, med libretto av Eugène Scribe, utspelas under kyrkomötet i Konstanz 1414. Kompositören tillhörde en emanciperad judisk familj i Paris. Musiken smälter samman italienska, franska och tyska influenser.

Urpremiären var en stor framgång, under 1900-talet försvann den på repertoaren, men verket har nu fått en minirenässans på den internationella operascenen. I Göteborg ges en iscensättning som hade premiär på Litauens nationalscen i Vilnius 2004.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons