Analys
”Skolan lämnar wo till industrin”
”Den blomstertid nu kommer” och skolavslutningarna nalkas. Men antalet barn som inte kan sjunga ökar, och protester mot nedrustningen av musik och sång i skolan verkar ske för döva öron. Det finns dock de som inte ger upp och som – till skillnad från många beslutsfattare – lutar sig mot forskningen.
Sommaravslutning i en vanlig Stockholmsskola. 30–40 barn i 8–10-årsåldern sjunger, rappar, spelar och dansar, kompade av engagerade fritidsledare. Publiken skiner ikapp med barnen. Men så där två-tredjedelar av barnen kan faktiskt inte sjunga. Texterna sitter där, och rytm, instrument och danssteg. Men varken proffsigt komp, wailande eller mikrofonviftande kan dölja den irrande jakten på tonen.
Så många barn som ”inte kan sjunga” borde det inte finnas.