Alla jublar inte över Pajalas ”fittprojekt”

Mikael Niemis Populärmusik från Vittula tog Sverige med storm. Pajala blev en ”berättelse” – vilket utnyttjats för att locka besökare till avfolkningsbygden och för att inge invånarna nytt hopp. SvD reste till Pajala för att ta reda på hur människor upplevt omvandlingen till berättelsen om Vittula (fittmyren) ...

Publicerad
Upplevelseteater i Pajala. Under föreställningen, som spelades förra året, togs publiken till de olika platserna i Mikael Niemis bok Populärmusik från Vittula. En guide berättade historik om Vittula. Här har publiken följt en stig upplyst av marschaller längs Torne älv, för att sedan dra sig uppför en backe till en teaterscen där en lestadianbegravning ska spelas upp.

Upplevelseteater i Pajala. Under föreställningen, som spelades förra året, togs publiken till de olika platserna i Mikael Niemis bok Populärmusik från Vittula. En guide berättade historik om Vittula. Här har publiken följt en stig upplyst av marschaller längs Torne älv, för att sedan dra sig uppför en backe till en teaterscen där en lestadianbegravning ska spelas upp.

Annons

I Pajala kommun räknas inte avstånden i kilometer utan i mil. Efter över tio sådana genom ett i medelstorstadsögon öde landskap kommer man till huvudorten Pajala med sina 2000 invånare, inte långt från gränsen mot Finland. Det är ett samhälle där ”allt finns”: storslagen natur, Ica, Konsum, mygg, norrsken, bio, teater, Frasses, midnattssol, bank, Systembolaget. Ändå ger sig folk iväg, varje år minskar kommunens redan blygsamma invånarantal med ungefär 110 personer. Många talar om risken för att de platser där man nu bor inte kommer att finnas om något eller några decennier.
– Det är liv och död nu, det är faktiskt så illa, vi måste skapa något för människor här, annars kommer de inte att stanna, säger Erling Fredriksson, mångkonstnär som återvänt för att bo i den näst största byn Tärendö.
Han har barn i den nedläggningshotade skolan och är en av de mest aktiva i kampen för bygdens framtid. Under vårt samtal syns solen gå ned över en sällsamt vacker plats, belägen just där Kalixälven och Tärenöälven flyter ihop.
För fyra år sedan tog Mikael Niemis Populärmusik från Vittula inte bara det tornedalska landskapet utan hela Sverige och sedermera också andra länder med storm. Boken vann Augustpris och förra hösten hade filmatiseringen världspremiär i Pajala.
Inför denna händelse började kommunalrådet Bengt Niiska titta på hur man skulle kunna använda berättelsen till att skapa upplevelser och sälja Pajalaområdet som turistort. Det genererade bland annat en stor mässa med tretton deltagande kommuner vid namn ”Vittula i Tornedalen” och en satsning på en mångkonstnärlig upplevelse kallad ”Vittula i Pajala”.
– Jag sa till de andra att gör vi inget nu så blir eftervärldens dom hård. Det reklamvärde en berättelse som den här ger oss skulle vi inte ha kunnat skapa om vi så satsade hela kommunbudgeten på det.

Och visst innebar Mikael Niemis roman och filmpremiären att hela Sveriges blickar riktades mot lilla Pajala. Erling Fredriksson som var konstnärlig ledare för ”Vittula i Pajala” skriver till och med i sin rapport inför framtiden att ortsnamnet Pajala ur varumärkessynpunkt borde bytas ut mot Vittula.
Men även om de flesta Pajalabor tycks vara stolta över att romanen rönte sådan framgång, upplevdes det inte enbart som positivt att kommunen satsade så mycket kraft och pengar på att marknadsföra Pajala med just Vittula. På finska betyder nämligen ordet fitta.
– På 70-talet kallades kvarteret helt oreflekterat Vittula i folkmun. Men jag kan absolut förstå att kvinnor, som än i dag fortfarande ges liten plats och har svårt att göra sig hörda, reagerar när man får en grabbig roman med en så laddad titel mot sig, säger Erling Fredriksson.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons