Recension
Askungesaga med tajming och precision
Knark, sprit, hård fysisk träning eller misshandel: begäret efter snabba kickar stillas och triggas med olika medel, delvis beroende på kön och klass. Även bekräftelsen i att uppträda på en scen går att torska på, även om det ter sig som ett mer vettigt sätt att få fart på endorfinerna.
Alexander Salzberger vet att berätta om kickjakt och identitetsförvirring, från pubertala spermatävlingar och rohypnolrus till dödsskjutningar, rökheroin och teater. I monologen ”Kicktorsken” gestaltar han sin egen historia, om en svekfylld uppväxt kantad av missbruk följd av en drogstinn och vacklande klassresa in i teatervärlden. Resultatet är halvannan timmes tvära kast mellan avgrundsmörker, tårar och skratt av den sort som skaver. Efter ”Krimteater”och den välförtjänta megasuccén ”Utopia”, tar Backa teater härmed höstens drogtema ett steg vidare.