Recension
Samarbete i en märkt värld
Omslaget är på en gång vackert och skrämmande. En panoramabild snett ovanifrån av Damaskus i skymning eller gryning – ett dygnets undantagstillstånd – med gator och torg, fasader, fönster och prång punkterade av rödgula flammor och sken. Det är en myllrande storstad som möter blicken, och den är hemsökt av krig.
Bilden kommer från Ghayath Almadhouns och Marie Silkebergs nya poesibok ”Till Damaskus”. Om titeln får mig att associera till Strindberg och bokhyllan, så naglar omslaget alltså fast ett samtida Syrien. Men denna dubbelhet, tänker jag, efter avslutad läsning, utgör också en ledtråd: en tråd som löper mellan då och nu, litteratur och liv – och poesi och politik. Kanske är det sistnämnda den allra viktigaste konstellationen i ”Till Damaskus”? Jag ska återkomma till det.