Så blev Kungsholmen näringslivets nav

Kungsholmens utveckling mot att bli en industristadsdel inleddes redan på 1640-talet då kronan, som då ägde ön, donerade den till Stockholm. Tanken var att den nya stadsdelen skulle bli ett centrum för hantverkare och manufakturer. I ett samarbete med tidskriften Företagshistoria publicerar SvD Näringsliv här historien om hur Kungsholmen blev näringslivets nav.

SvD Näringsliv
Publicerad
Annons

Kungsholmen hette på den tiden Munklägret, vilket berodde på att ön ägdes av ett gråbrödrakloster från 1430-talet och hundra år framåt. Kronan övertog ön i samband med reformationen, men namnet Munklägret levde kvar. När öns första församling skulle invigas 1672, ansågs det emellertid lämpligt att ta bort namnet Munklägret, som ju påminde om landets katolska förflutna, och ge den nya stadsdelen ett modernt namn. Ett förslag var att ön skulle döpas till Karlsholmen till den blivande kungens (Karl XI) ära, men denne presenterade själv ett annat förslag:

”Efter Riddarholmen ligger här vid Staden, Drottningholm ett stycke härifrån, varför må icke Kongsholmen ligga däremellan?” Sagt och gjort: namnet Kungsholmen var ett faktum.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons