Kunglig fristad för det tryckta svenska ordet
I och med 1661 års kansliordning beslutades om pliktleverans i två exemplar av allt som trycktes i landet, vilket lade grunden för Kungliga biblioteket. Det som från början var ett censurinstrument utvecklades tack vare passionerade tjänstemän till ett nationalbibliotek värt namnet.
I morgon infaller ett jubileum som de flesta svenskar torde förbigå med likgiltighet. För 350 år sedan, den 22 september 1661, antog Karl XI:s förmyndarregering nämligen en ny kansliordning. Detta var på sin tid ett viktigt dokument som reglerade arbetsformerna för den svenska stormaktens superdepartement: Kungl. Maj:ts kansli, som närmast kan beskrivas som en kombination av statsrådsberedning, utrikesdepartement och inrikesministerium. Dess chef, rikskanslern, var den mäktigaste ämbetsmannen i riket.