Det finns de som skyller våldsdåd på frustration. Som ser våldsamma angrepp som en följd av att samhället tagit beslut över medborgarnas huvuden. Det finns de som ser stenkastning och mordbränder som svar på nedlagda fritidsgårdar. Det finns de i Sverige som ser våldet som självförsvar mot en förtryckande statsmakt. Det finns till och med de som ser mordbrand som en fullt legitim politisk handling, och som dessutom har sådan framgång i opinionen att mordbrännarna kallas för "aktivister".