”Att slå sig är en del av uppväxten”

Betty, 18 år, uppvuxen i Norsborg. Här i barndomens bästa lekpark.
Betty, 18 år, uppvuxen i Norsborg. Här i barndomens bästa lekpark. Foto: Anders Ahlgren

En skolgård är inte bara en rastplats, utan ett ställe där man utvecklas och försöker hitta ett sammanhang att vara i. Sånt kräver utrymme, menar fem 18-åringar som berättar om vad barndomens utemiljö betytt, från Norsborg till Lidingö.

Anna Asker
Publicerad
Annons

– Vem minns lektionerna, det är rasterna en kommer ihåg, säger Elsa, om sina första år i grundskolan.

Under uppväxten på Lidingö hade hon tillgång till många fina utemiljöer: hennes älskade dagisgård som hon fortfarande blir glad av när hon passerar, ”rutan” vid skolan där man kunde spela basket, skidbacken och så Broberget där tonåringarna samlades. Allt var välskött och inga missbrukare syntes till, även om hon som lite äldre förstod att mannen som alltid kom med sin skramlande kasse nog var det.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons