Medieordlista

Ansvarig utgivare: den som är juridiskt ansvarig för tidningens innehåll. Kan ställas inför rätta om något olagligt publicerats. Det är alltså inte den reporter som skrivit själva texten som åtalas.

Artikel: tidningstext som är längre än en notis

Banner: en webbannons som länkar till annonsörernas webbplats.

Berliner: tidningsformat som är något större än tabloid

Bildtext: text som kompletterar en bild

Breddare: liggande bild i motsats till höjdare

Broadsheet: stort tidningsformat (kallas även fullformat/helformat)

Brödtext: artikelns text utan rubriker och ingress. Ordet kommer från tyskans ”brotschift” och syftar på den tryckstil som boktryckaren använde.  Brödtext är också ett uttryck från den tid då journalisterna avlönades per tryckt rad - ju fler rader, desto mer pengar och mer ”bröd”.

Byline: reporterns namn som oftast placeras efter texten. Fotografens byline placeras i anslutning till bilden

Citattecken: Används istället för talminus. Den text som finns mellan ” ” ska, till skillnad från talminus, vara korrekt angiven ord för ord precis som den citerade har sagt det.

Creative commons: ett licenssystem där upphovsrättsinnehavare kan markera att de helt eller delvis tillåter spridning, användning eller bearbetning av sitt verk under vissa villkor

Dagstidning: i Sverige definieras begreppet dagstidning såsom en allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär, som normalt utkommer med minst ett nummer per vecka. I Sverige utkommer cirka 160 dagstidningar, men av dessa är bara ett tiotal dagliga.

Deadline: tidsgräns för när arbetet ska vara klart.

Dragarbild: en bild som dominerar sidan och som syftar till att dra till sig läsarens uppmärksamhet.

Dårrad: förklarande överrad till en huvudrubrik. Förr menade man att det krävdes en inledande förklaring för att även ””dårarna” skulle förstå rubriken.

Edition: del av tidningens upplaga, kan vara en geografisk edition.

Eftertextannons: annons om bilar, fastigheter etcetera som kommer i slutet av tidningen efter nyhetssidorna.

Ensamrad: ofullständig rad överst i en spalt, där nästa rad är början på ett nytt stycke. En redigerare ska undvika horungar i texterna.

Ettan: tidningens förstasida.

Feature: specialartiklar eller reportage som är mer tidlösa än nyhetsmaterialet.

Hushållstäckning: antal distribuerade tidningsexemplar per 100 hushåll.

Höjdare: stående bild i motsats till breddare.

Indrag: markerar nytt stycke i en text.

Ingress: inledningen till en artikel, skrivs ofta med fet eller halvfet stil.

Layout: grafisk utformning, tidningens utseende.

Logotyp: tidningshuvud eller firmanamn.

Löp: löpsedel, affisch som gör reklam för tidningens innehåll och som sätts upp utanför kiosker och butiker.

Mellis: mellanrubrik som används för att göra texten mer lättläst.

Nedryckare: förklarande underrad till huvudrubrik.

Notis: kort nyhetstext.

Nyhetsgrafik: bild som förklarar ett skeende, till exempel kartor, tabeller och diagram.

Paginering: sidnumrering.

PO: Allmänhetens Pressombudsman behandlar klagomål där anmälaren anser att en tidning har brutit mot god publicistisk sed.

Pratminus: talstreck som används vid direkt anföring. Behöver inte återge exakt ord för ord vad den intervjuade säger, så länge själva andemeningen är korrekt.

Puff: kort sammanfattande text på tidningens förstasida som hänvisar till en artikel inne i tidningen.

Redaktion: en arbetsgrupp på en tidning, TV-station etcetera. Redaktionen brukar ledas av en chefredaktör som i allmänhet är ansvarig utgivare. Andra ledare för en redaktion kan vara redaktionschef eller nyhetschef. Det finns ofta flera olika redaktioner. Till exempel centralredaktionen, kulturredaktionen etcetera.

Redaktör: äldre uttryck för journalist, används numera för att beteckna arbetsledare eller speciella medarbetare som insändarredaktör och familjeredaktör.

Redigerare: redaktionell medarbetare som går igenom texter, väljer bilder, sätter rubriker och sammanställer tidningssidor.

Reportage: tidningstext med miljö- och närvarokänsla, friare disposition och mer utrymme för reporterns personliga berättande.

Research: insamling av uppgifter och källor som journalisten gör inför sitt skrivande.

RSS: Istället för att gå in på exempelvis en nyhetssajt kan man prenumerera på ett RSS-flöde. RSS förkortar och presenterar nya inlägg på ett överskådligt sätt. Användaren behöver således inte aktivt söka upp webbsidor denne finner intressanta för att uppdatera sig om något har hänt.

Rubrik: tidningstexternas motsvarighet till andra texters överskrift. Kommer från latinets ”rubrica” som betyder röd färg. Senatsbeslut offentliggjordes i Romarriket på uppspikade gipstavlor. Tavlorna hade överskrifter i röd färg.

Scoop: egen nyhet som slår ut allt annat.

Spalt: tidningens sidor är indelade i ett antal spalter. En fullformatstidning har oftast åtta spalter per sida, vilket ger en spaltbredd på 43-45 mm.

Tabloid: tidningsformat som är hälften så stort som fullformat (broadsheet). De flesta dagstidningar trycks numera i tabloidformat.

TT: Tidningarnas telegrambyrå, ett företag som säljer nyheter till olika tidningar.

Typsnitt: bokstavsform, till exempel Times och Helvetica. Kallas även teckensnitt.

Vinjett: minirubrik eller dekoration, som fungerar som igenkänningsmärke för återkommande inslag i tidningen.

Vinkel: den infallsvinkel – det som ska locka läsaren – en journalist väljer för att presentera sitt material i en tidningstext.

Vänsterkryss: placering av den viktigaste nyheten, längst upp till vänster på sidan.

Källa: Mediekompass