Recension
Genombrott med en allvarsam lek
OBESVARAD KÄRLEK Lena Andersson vet att kärleken inte är fri – den som älskar mest är i underläge. Med ”Egenmäktigt förfarande”, en av höstens viktigaste romaner, finner hon en perfekt form för att skildra hoppets lust och själens obotliga ensamhet, skriver Daniel Sandström.
Den svenska litteraturen har en särskild känsla för den obesvarade kärleken. Och en scen fångar detta lidande bättre än någon annan: bilden av den försmådde Arvid Stjärnblom som i Hjalmar Söderbergs ”Den allvarsamma leken” vankar på Johannes kyrkogård utanför Lydia Stilles likgiltiga bostad.
När vi i Lena Anderssons nya roman ser att huvudpersonen Ester Nilsson börjar tråna utanför det hus där hennes kärlek Hugo Rask bor ringer det alltså några klockor. Associationen till Söderberg är inte heller helt godtycklig. Lena Anderssons roman är också en tidsbunden idéroman om en allvarsam lek som snart tappar sin lekfullhet – en roman som ställer frågan om vi verkligen väljer våra liv.